Kan ni tänka er! Fyra veckor har gått sedan sömnträningen påbörjades för Sam och Lennon!
Den där första natten, när jag handledde Emma och Jonatan hela natten, lärde jag föräldrarna lyssna in och förstå pojkarna känslor för att kunna hjälpa, trösta och distrahera Sam och Lennon på bästa sätt.
Rutinerna som infördes under första natten var helt nya för Sam och Lennon och därför var det viktigt att Emma och Jonatan var generösa med att hjälpa pojkarna att varva ner och närma sig sömnen när det behövdes, både vid läggningen på kvällen och när de vaknade på natten. Samma sak gällde på dagtid.
Sömnträningens två veckor gick över förväntan och mer än bra! Båda pojkarna tog oftast – men inte alltid – emot sin mamma eller pappas hjälp. Oftast uttryckte Sam och Lennon sura eller arga känslor, ibland lyckades Emma och Jonatan distrahera och ibland behövde pojkarna tid på sig att uttrycka sig en stund på egen hand. Vid ett par tillfällen var pojkarna ledsna och när det hände tog de tacksamt emot mamma eller pappas hjälp.
När Sam uttryckte sig under första natten, var det enbart arga känslor. Han var tydlig med att han inte ville göra på det nya sättet och han var noga med att berätta det för sin pappa. Om jag jämför med andra barn så uttryckte Sam totalt sett arga känslor i måttlig till medelstor grad, alltså något mindre än genomsnittet för barn runt 10 månaders ålder.
Lennon var mer eller mindre nöjd genom hela sömnträningen – det är ovanligt ska tilläggas. Han älskade de nya rutinerna från start. Undantaget var under ett dygn under sömnträningens andra vecka, då blev Lennon och Sam ordentligt förkylda.
Lite från Lennons sömnträning:
Jämfört med andra barn jag lärt känna är Lennon ovanligt tålmodig. Han blev lite ledsen när han fick sura uppstötningar vilket hände under sömnträningens andra vecka i samband med förkylningen. Första dygnet med hög feber och hosta gjorde Lennon ledsen och då var Emma generös med att hjälpa honom. Överlag är Lennon tålmodig och kan vänta på att få hjälp med det som stör honom.
Lennon är ett av fyra barn. Ibland händer det att någon av föräldrarna är ensamma hemma med alla fyra barnen; Novalie som är 4 år och trillingarna Sam, Lennon och Noah som är 10 månader. Fyra barn – och en föräldrar – innebär att föräldern ibland tvingas prioritera det barn som för stunden är i störst behov av hjälp. På så vis ges barnen utrymme att försöka på egen hand, tex så tränar trillingarna spontant på att somna på egen hand då och då. Det är såklart sjukt stressande för föräldern att inte räcka till men det finns också något bra för barnen i att få utrymme att pröva på egen hand.
Redan några dagar in i sömnträningen märkte Emma att Lennons aptit ökade. Många andra föräldrar som går Sömnskolan, eller som jag hjälper på annat vis, berättar om liknande. När sömnen börjar fungerar, orkar och vill deras barn äta fast mat i större portioner. Kombinationen av sömn och mat gör att barnet upplevs allmänt nöjdare och gladare och det är verkligen en ”bonus” som gör många föräldrar lyckliga ända in i själen!
Lite från Sams sömnträning:
Sam och Lennon är enäggstvillingar. Utseendemässigt är de verkligen jättelika! Deras personlighet har en hel del likheter, de är båda tålmodiga och kan vänta på sin förälder utan att totalt bryta ihop. (bra att känna till: Sam och Lennon är enäggstvillingar och kommer alltså från samma ägg. Noah är tvilling med sina bröder men kommer från ett eget ägg. Hoppas ni hänger med 😉
Jämfört med Lennon verkar Sam ha mer humör (i alla fall nu i den här åldern). Sam har starka åsikter och är bra på att framföra det han känner.
Första kvällen/natten – när jag campade på familjen Jungebrants soffa hela natten och då de nya rutinerna infördes – reagerade Sam på liknande sätt som många barn gör när deras förälder ändrar en rutin. Sam kunde inte för sitt liv förstå varför hans pappa ändrade en rutin som, enligt Sam, fungerade utmärkt bra. Och så är det ju, när vi föräldrar ändrar på en rutin så kan inte våra barn till en början se vinsten med förändringen. Deras sanning om hur man sover är det barnet känner till just nu. I barnet värld finns inget annat. Barnet är okej med att till exempel vakna, amma, somna om för att sedan amma igen och somna. En del barn har den rutinen en gång i timman under hela natten. Andra barn upprepar den rutinen några gånger på natten.
De nya rutinerna, det som är främmande och till en början svårt att förstå, reagerar många barn på. En del barn reagerar med ilska – andra med ledsna känslor. Vissa barn reagerar med både arga och ledsna känslor. Ytterligare en del barn reagerar så som Lennon gjorde – han tog en suck av lättnad och kanske tänkte han ”äntligen förstår mamma/pappa hur jag vill ha det!”
Hur ett barn reagerar beror främst på barnets ålder och personlighet. Andra saker som påverkar är bland annat hur trygg föräldern känner sig inför de nya rutinerna och hur mycket kunskap föräldern har.
Tillbaka till Sam och kvällen då hans pappa presenterade de nya rutinerna för honom. Jonatan la ner en nybadad och mätt Sam i spjälsängen som stod i det som blev Sams sovrum. (Lennons spjälsäng placerades i lägenhetens walk in closet. Garderoben är Lennons sovrum fram till dess att familjen flyttar till sitt nya, större boende.)
18:57 Jonatan lägger Sam i sängen. Han stryker honom över kroppen. Sam är nöjd och gillar pappas beröring. Jonatan står lugnt kvar och hjälper Sam att närma sig sömnen.
19:03 Sam börjar surna till lite. Troligtvis undrar Sam var hans (borttagna) napp tagit vägen…
Efter några minuter övergår det sura och gnälliga till arga känslor. Jonatan lyckas distrahera Sam så att han kommer ner i varv.
19:09 Sam sover
19:32 Sam vaknar, gnyr lite. Jonatan berättar att han finns kvar.
19:35 Sams känslor växer och han uttrycker ilska i olika grad. Jonatan går in och hjälper Sam.
Därefter växlar Sams känslor under drygt en timma. Sam är arg, jättearg och nöjd. Ibland pratar han förnöjsamt med sig själv och ett par gånger är han nära att somna. Ibland, när han är arg, låter han sig distraheras av sin pappa som erbjuder hjälp. Ibland vill han inte ha pappas hjälp.
Sam somnar efter ungefär en timma och sover – med några undantag då han gnäller till och hostar – fram till 06:40. De gångerna han gnäller till under natten räckte det att Jonatan pratar med honom utanför sovrummet. Sam lyssnar då och somnar om.
Natt 2 påminde om natt 1. Insomningen på kvällen tog ca 30 minuter. Sam hade ett par korta uppvak tidigt på kvällen och därefter sov han fram till 06:58! Det är på många sätt helt fantastiskt eftersom läggningarna innan sömnträningen påbörjades tog 2 – 3 timmar varje kväll (!). På nätterna vaknade Sam upprepade gånger och behövde hjälp att somna om.
Nu har det alltså gått några veckor sedan familjen påbörjade den här sömnresan. Sam och Lennon somnar nu självständigt och när de vaknar på natten somnar de oftast om på egen hand. Några gånger har det hänt att de behövt hjälp, till exempel när de varit sjuka. Då har Emma eller Jonatan gjort det som behövt göras för att därefter pussa på sin lille pojke och lämna sovrummet.
Långa lunchvilan, alltså vilan efter lunch, fungerar oftast bra. Sam och Lennon sover 1,5-2 timmar inne i sina sängar.
I slutet av april flyttar familjen till en större bostad. Då är det läge att börja jobba med Noahs sömn.
Eftersom Emma och Jonatan upplevde att Noah var den som sov bäst av trillingarna innan Sam och Lennons sömnträning, valde familjen av vänta lite med Noahs sömnträning. Nu, när Sam och Lennon lärt sig sova, känns Noahs sömn riktigt kass i jämförelse. Nu har de ju Sam och Lennons sömn att jämföra med.
Tänk vilken lättnade de kommer bli för hela familjen när de är på plats i den nya bostaden och när Sam, Lennon och Noah fungerar. Emma och Jonatan har mycket att se fram emot – för nu väntar inte bara våren runt knuten – utan nu ska de också få uppleva hur det är att vara fyrabarnsföräldrar och samtidigt känna sig utvilade!
